Quantum redactiones paginae "Iohannes Goropius Becanus" differant
Content deleted Content added
m ~ |
No edit summary |
||
Linea 3:
== Bibliographia ==
*[[Fil:Gorp01.jpg|link=https://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:Gorp01.jpg|thumb|Johannes Goropius Becanus]][[Fil:Origenes_Antwerpianae.jpg|link=https://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:Origenes_Antwerpianae.jpg|thumb|Origenes Antwerpianae]]'''Johannes Goropius Becanus''', ''Jan Gerartsen van Gorp'', född [[:sv:23_juni|23 juni]] [[:sv:1519|1519]] i [[:sv:Hilvarenbeek|Gorp]], [[:sv:Nederländerna|Nederländerna]], död [[:sv:28_juni|28 juni]] [[:sv:1572|1572]] i [[:sv:Maastricht|Maastricht]], var en nederländsk läkare, lingvist och [[:sv:Humanism|humanist]]; mest känd för sitt arbete ''Origines Antwerpinae'' ("Antwerpens ursprung"). ''Origines Antwerpinae'' har kallats den näst mest fantasirika historien över författarens egna landamären, efter ''[[:sv:Atlantican|Atlantican]]''.<ref>Eriksson (2002), s. 353</ref>
* Schapendonk, Ans, 'Wie Jacob Grimms falsche Lautlehre die Weltgeschichte verstuemmelte bzw. welches Geheimnis huetet die deutsche Justiz ueber Becanus' universelle Lauthelix und die Baeckerfrauen'. Tilburg, 2016. ISBN 978-3-00-051381-7.▼
* Schapendonk, Ans, 'Wat voorspelt Becanus' universele klankhelix over het circuit 'Hieronymus Bosch' alias 'ijzeren bu(i)sma(n)' alias 'Leonardo da Vinci' > 'Fibonacci', 'Diva' > 'Divine' > 'De Sfinx' alias de 'vonk' die 'funkt'> een unieke taal'. Tilburg, 2016. ISBN 978-3-9818022-9-0.▼
== Biografi ==
Johannes Goropius Becanus studerade medicin i [[:sv:Leuven|Leuven]], och blev hovmedicus åt två systrar till [[:sv:Karl_V,_tysk-romersk_kejsare|Karl V]], Marie och Eleonore, vilka var bosatta i [[:sv:Bryssel|Bryssel]] den aktuella tiden. [[:sv:Filip_II_av_Spanien|Filip II av Spanien]], Karls son, ville också ha honom som medicus och erbjöd honom en generös inkomst. Goropoius avböjde och blev i stället Antwerpens stadsmedicus 1554. Där, befriad från hovintrigerna, ägnade sig Goropius åt studier i språk.
Det var framför allt [[:sv:Antiken|antiken]] som Goropius intresserade sig för, och med tiden kunde han flera språk flytande. I sina verk påverkades han av [[:sv:Platonism|platonismen]] och [[:sv:Renässansen|renässansens]] idéer.<ref>Eriksson (2002), s. 265</ref> Han framlade en teori om att den [[:sv:Flamländska|flamländska]] som talas i området mellan [[:sv:Scheldt|Scheldt]] och [[:sv:Meuse|Meuse]] (brabantiska) varit det språk som hade talats i [[:sv:Edens_lustgård|Edens lustgård]]. Han byggde sina iakttagelser på antagandet att det enklaste språket var det äldsta, och definierade enkelhet som att orden var korta. Eftersom antalet korta ord är större i denna dialekt än i [[:sv:Latin|latin]], [[:sv:Grekiska|grekiska]] eller [[:sv:Hebreiska|hebreiska]], drog Goropius slutsatsen att det var ett äldre språk än dessa.
Han utvecklade teorin till att hävda att alla språk kunde härledas från brabantiska. Det latinska ordet för [[:sv:Ek|ek]], ''quercus'', härledde Goropius till ''werd-cou'' ("håller kylan borta"); det hebreiska namnet [[:sv:Noah_(namn)|Noak]] härledde han till ''nood'' ("behov"). Dessutom trodde Goropius att [[:sv:Adam_och_Eva|Adam och Eva]] var brabantiska namn; Adam av ''Hath-Dam'' och Eva av antingen ''Eu-Vat'' eller ''Eet-Vat''. Goropius placerade därför Eden i [[:sv:Brabant|Brabant]]. I ett verk som är känt med titeln ''Hieroglyphica'' bevisade Goropius till sin egen belåtenhet att [[:sv:Hieroglyfer|hieroglyferna]] (som ännu inte dechiffrerats) representerade brabantiska.
Trots ett flertal resor till [[:sv:Italien|Italien]], [[:sv:Spanien|Spanien]], [[:sv:Frankrike|Frankrike]], [[:sv:Tyskland|Tyskland]] och [[:sv:Storbritannien|Storbritannien]], förblev Goropius trogen sitt hemland, och återberättade kuriositeter och traditioner från sin födelsetrakt. Hans ''Origines Antwerpianae'' (1569) är en avhandling som behandlar Antwerpens forntid.
== Verk och betydelse ==
Goropius verk trycktes, delvis postumt, av hans vän [[:sv:Christoffel_Plantijn|Christoffel Plantijn]] från och med 1569, och hans samlade verk utkom första gången 1580. Av samtiden möttes verken med blandade känslor. Sedermera har Goropius givits skulden till att nederländsk, och i synnerhet [[:sv:Gotiska|gotisk]], filologi hamnat i vanrykte. [[:sv:Leibniz|Leibniz]] myntade uttrycket "goropism" för att beteckna absurda [[:sv:Etymologi|etymologier]]. Han föregrep å andra sidan [[:sv:William_Jones_(orientalist)|William Jones]], upptäckaren av de [[:sv:Indoeuropeiska_språk|indoeuropeiska språkens]] släktskap, och har trots sina hårresande resultat ansetts ha deltagit i att grunda forskningsfältet [[:sv:Historisk_lingvistik|historisk lingvistik]].
För den svenska vetenskapshistorien fick Goropius betydelse genom att han inspirerade [[:sv:Johannes_Bureus|Johannes Bureus]] till dennes teori om att [[:sv:Hyperboréer|hyperboréerna]] kom från Sverige; Goropius hade menat att de kom från [[:sv:Amerika|Amerika]] och sedan invandrat till Antwerpen men Bureus justerade honom på den punkten. Från Bureus överfördes Goropius till [[:sv:Georg_Stiernhielm|Georg Stiernhielm]], vilken i sin tur fick inflytande på [[:sv:Olof_Rudbeck_den_äldre|Olof Rudbeck den äldre]] och dennes ''[[:sv:Atlantican|Atlantica]]'';<ref>Eriksson (2002), s. 263-266</ref> Goropius menade dock att även [[:sv:Atlantis|Atlantis]] var Amerika.<ref>Eriksson (2002), s. 365</ref> Vid Rudbecks publicering av ''Atlantican'' kallades han ''plusquam Goropianæ'', värre än Goropius.<ref>Eriksson (2002), s. 425</ref>
== Referenser ==
{{översatt|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Johannes_Goropius_Becanus&oldid=239631078}}
== Källor ==
* [http://www.cubra.nl/edschildersboekencolumn/051204becanusvandersijs.htm Eerherstel voor Goropius Becanus door Nicoline van der Sijs]
* [http://www.straightdope.com/mailbag/mindusscript.html How come we can't decipher the Indus script?] ''(Straight Dope artikel som innehåller hänvisningar till Goropius)''
* [http://www.cubra.nl/brabantslandschap/inhoudhetparadijsvangoropiusbecanus.htm Cultureel Brabant]
* {{Bokref|url=http://www.uni-mannheim.de/mateo/camenaref/adam/adam2/s222.html|titel=Vitae|författare=Melchior Adam|år=1615–1620|sid=190–192}}
* Ans Schapendonk, 'De universele klankhelix van Goropius Becanus', in: Research Gate (28.10.13)
* Ans Schapendonk, 'Becanus' universeller Lauthelix, kein Gottesteilchen, sondern der Antichrist'. Die Bibel, ein Chemiebuch verfasst von Frauen? Wie Hessische (Sprach)wissenschaftler Plagiat betreiben auf Kosten der Marburger Niederlandistik', Lahntal 2014 (<nowiki>ISBN 978-3-00-039031-9</nowiki>).
* Ans Schapendonk, 'Mit Becanus' universeller Lauthelix direkt zum Himmel oder wie eine Niederländisch-Lektorin die Wissenschaft flachlegt'. "Hou je waffel, trut, shut up, bitch, Halt die Klappe, Nutte" > notch > noi(p)t > wapt > wafel > Wafer. Lahntal 2015. <nowiki>ISBN 978-3-00-048644-9</nowiki>. (s. Research Gate, Nr. 17).
▲* Ans Schapendonk,
▲* Ans Schapendonk,
* Ans Schapendonk (2016), Hoe de halve zool & de halve gare op de Bossche luchtbogen het dubbele DNA verklaren m.b.v. Becanus' klankhelix, het christelijke motief van de 'slang' alias DIALECT. Lahntal, 2016, <nowiki>ISBN 978-3-9818022-8-3</nowiki>.
== Nexus externi ==
| |||